/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2021%2F04%2FWil_Lee-Wright_matopplevelse_Hitra_93A5433copy-1.jpg)
Samverkan
Samverkan mellan skolkök och skola
Skapa gemensamma mål och värderingar
-
Sätt upp gemensamma mål: Definiera vad ni tillsammans vill uppnå, exempelvis förbättrad hälsa, hållbarhet eller utbildning om mat och näring. Skapa en gemensam vision för skolmåltiderna som kan integreras i både skolans och kökets verksamhet.
-
Tydliga värderingar: Bygg en kultur där matens roll ses som mer än bara näring, utan som ett sätt att skapa gemenskap, förståelse för hållbarhet och lokal kultur.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F01%2FMG_8839-1.jpg)
Involvera kökspersonal i skolans aktiviteter
-
Skolkök i undervisningen: Bjud in kökspersonalen att delta i undervisningen om matens ursprung, näring och hållbarhet. Till exempel kan de hålla workshops om matlagning, ursprung eller säsongens råvaror, vilket både stärker elevernas relation till maten och ger köket ett ansvarsfullt och inspirerande uppdrag.
-
Temadagar och matprojekt: Organisera temadagar där kökspersonalen och lärare samverkar för att utbilda eleverna om mat, kultur och hållbarhet. Kanske ett projekt om samisk mat eller lokala råvaror.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F04%2FNaturturism_eldstad_1920x1080.jpg)
Regelbunden kommunikation och möten
-
Planeringsmöten: Skapa regelbundna möten mellan kökspersonal och lärare för att diskutera veckomenyer, eventuella justeringar för att passa skolans behov och för att utbyta idéer om hur måltiderna kan integreras i undervisningen.
-
Korta samtal under lunchen: Skapa utrymme för informella samtal där kökspersonal och lärare kan dela tankar och erfarenheter om dagens måltider och hur de tas emot av eleverna.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F01%2FIMG_20240117_091606284_HDR-scaled.jpg)
Involvera elever och föräldrar
-
Elever som ambassadörer: Låt elever delta i planeringen av menyer, eller att de får möjlighet att ge feedback på matens kvalitet och innehåll. Detta skapar ett större engagemang och stärker deras relation till maten.
-
Föräldrasamverkan: Inkludera föräldrar i diskussionen om skolkökets roll. Genom att få föräldrar att förstå vikten av bra skolmåltider kan de bli en viktig länk i att skapa ett hållbart och ansvarsfullt matklimat.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F12%2FElever-i-kok.jpg)
Fördjupa kunskap om hållbarhet och lokala produkter
-
Lokala och säsongsbetonade råvaror: Uppmuntra ett gemensamt engagemang för att välja lokala och säsongsbetonade råvaror som inte bara är bra för miljön utan även ger ett mervärde för elevernas utbildning.
-
Bilda partnerskap med lokala producenter: Skapa relationer med lokala bönder, producenter och samiska samhällen för att ge eleverna en förståelse för var maten kommer ifrån och hur den produceras.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F12%2FDSC_6213.jpg)
Fira framgångar tillsammans
-
Tacksamhetsaktioner: Skapa en kultur av uppskattning genom att uppmärksamma kökspersonalens insatser, till exempel genom ”Offentliga måltidens dag” eller en ”Mat-och-hälsovecka” där alla firar skolmåltiderna. Eller varför inte bjuda kökspersonalen på lunch av eleverna under en temadag.
-
Sammanfattande utvärderingar: Efter att ett samarbete har genomförts, samla alla inblandade för att reflektera och ge feedback på vad som fungerade bra och vad som kan förbättras. Detta stärker både engagemanget och samarbetet.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2021%2F04%2FEDITED_WilLee-Wright_Inderoy_93A0048copy-2.jpg)
Uppmuntra öppen dialog
-
Ge feedback: Uppmuntra både kökspersonal och lärare att ge varandra konstruktiv feedback. Kökspersonalen kan ge feedback om hur elevernas beteende är under lunchen och hur maten tas emot, medan lärarna kan ge feedback på matens näringsinnehåll och betydelse för elevernas lärande.
-
Fråga eleverna: Engagera eleverna i att ge feedback på maten, vilken typ av rätter de gillar, vad de vill lära sig om och vad de tycker om skolans måltider.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F12%2FDSC_5943.jpg)
Förbättra måltidens pedagogiska värde
-
Använd måltiden som en lärande stund: Inkludera samtal om måltidens ursprung, näring och hållbarhet under lunchen. Det ger eleverna möjlighet att reflektera över vad de äter och varför.
-
Pedagogiska teman kring mat: Koppla måltiderna till teman i undervisningen, som matematik (portioner, näringsinnehåll), geografi (lokala produkter, ursprung), biologi (näringsämnen) och samhällskunskap (hållbarhet).
Ta del av vår utbildning för utveckling av den pedagogiska måltiden genom att klicka på länken.
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2021%2F04%2FWil_Lee-Wright_matopplevelse_Hitra_93A5433copy.jpg)
Schemalagda måltider – erfarenheter och forskning
I Föllinge skola har man infört schemalagda måltider, där lunchen är en integrerad del av skoldagen. Efter maten återvänder eleverna direkt till klassrummet för fortsatt undervisning, och rasten kommer först efter nästa lektionspass.
Vid projekt SYSTERs intervjuer med pedagoger och kökspersonal på Cederbergsskolan i Föllinge, Krokoms kommun, framgick att övergången först var utmanande: både elever och lärare glömde ibland att måltiden inte längre följdes av rast, vilket gjorde att övergångarna kunde bli röriga. Men genom att hålla fast vid arbetssättet märker personalen idag en tydlig förbättring – måltiderna är lugnare och tryggare, eleverna orkar mer och det är mindre stök under rasterna. Ingen vill gå tillbaka till det gamla upplägget.
Handboken för schemalagda måltider ger ytterligare stöd för modellen. I förstudien till projektet ”Väl godkänt för skolmåltiden” visade elever att de ofta känner stress i samband med skolmåltiden, och att de ibland tvingas dra ner på samtal för att hinna äta sig mätta (Frödén, Björklund & Pettersson, 2018).
Även det nordiska forskningsprojektet ”Promeal” (Prospects for Promoting Health and Performance by School Meals in Nordic Countries) har lyft vikten av skolmåltidens kvalitet och struktur. En viktig slutsats är att minst 20 minuter bör avsättas för att äta lunch – men också att ramar behövs så att eleverna verkligen äter och stannar kvar under lunchen (Waling et al., 2016).
Schemalagda måltider är alltså ett enkelt, men kraftfullt sätt att skapa bättre förutsättningar för både måltid, hälsa och lärande. Komplettera det med utbildning för pedagoger kring pedagogisk måltid och tätare samarbete mellan skolkök och skola så tror vi att vi har ett vinnande recept!
/https%3A%2F%2Fadmin.smak63.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F11%2FRectangle-Copy-3-1.png)
Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola
Här hittar ni en länk till Livsmedelsverkets och Skolverkets broschyr ”Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola”. Broschyren ger en tydlig översikt över varför skolmåltiden är en central del av skolans arbete och utveckling.
Innehållet i broschyren:
-
Bra mat i skolan ger näring åt lektionerna
-
Skolledarens checklista
-
Fakta om svensk skolmat
-
Skolmåltiden bidrar till skolans uppdrag
-
Skolmåltidens koppling till kursplanerna
-
Så här har andra gjort
-
Mer information om måltiderna i skolan
Broschyren är ett värdefullt verktyg både för skolledare, pedagoger och måltidspersonal som vill stärka skolmåltidens roll i skolan.
Dokument och länkar
Recept
Ostin necte landand itaturis abor am ute nossi vident et in corem quiam am, te estiae ipsam eosanit magnitatur autasi debiti oditatus, sunt, sequis doluptur alicipsam lanissit eium quo evellor estemolorepe si nis estrum sae.
Tips till skolköket
Ostin necte landand itaturis abor am ute nossi vident et in corem quiam am, te estiae ipsam eosanit magnitatur autasi debiti oditatus, sunt, sequis doluptur alicipsam lanissit eium quo evellor estemolorepe si nis estrum sae.
Läromaterial
Ostin necte landand itaturis abor am ute nossi vident et in corem quiam am, te estiae ipsam eosanit magnitatur autasi debiti oditatus, sunt, sequis doluptur alicipsam lanissit eium quo evellor estemolorepe si nis estrum sae.