Verktyg för att starta upp skolkök

✅ Kartlägg nuläget:

• Hur ser den nuvarande skolmaten ut (exempelvis catering eller centralkök)?

• Vad är utmaningarna – är maten näringsfattig, saknas lokala råvaror, finns problem med matsvinn?

• Vilka fördelar skulle ett eget skolkök kunna ge?

✅ Sätt tydliga mål:

• Hälsa: Förbättrad näringskvalitet och anpassning efter elevernas behov.

• Hållbarhet: Större andel lokalproducerade råvaror och minskad miljöpåverkan.

• Kultur & pedagogik: Införande av samisk och lokal matkultur samt koppling till undervisningen.

För att skolköket ska bli hållbart på lång sikt behövs en genomtänkt organisation och finansiering.

✅ Välj driftform:

• Kommunal drift: Köket drivs av kommunen med offentlig finansiering.

• Privat eller kooperativ drift: En entreprenör, producent eller föräldrakooperativ kan driva köket.

• Hybridlösningar: Samarbete mellan kommunen och lokala matproducenter.

✅ Säkerställ finansiering:

• Kommunala medel och offentliga projektstöd.

• EU-finansiering och nationella initiativ för hållbar skolmat.

• Partnerskap med lokala producenter som kan sponsra eller rabattera råvaror.

För att säkerställa en trygg och hållbar verksamhet måste skolköket uppfylla lagkrav och vara rätt utrustat.

✅ Uppfyll lagar och hygienkrav:

• Livsmedelssäkerhet och hygienföreskrifter enligt norska regelverk.

• Säkerställ god arbetsmiljö för personalen.

✅ Lokal och utrustning:

• Planera köket så att det fungerar effektivt för både matlagning och servering.

• Inköp av nödvändig utrustning – ugnar, kylar, förvaringsutrymmen etc.

Maten i skolköket ska vara näringsrik, god och gärna spegla den lokala matkulturen.

✅ Skapa en hållbar och näringsrik meny:

• Utgå från nationella riktlinjer för skolmåltider.

• Anpassa menyn efter säsong och lokala råvaror.

• Integrera samiska och traditionella recept, t.ex. renskav, fisk, bär och rotfrukter.

✅ Säkra lokala råvaror:

• Samarbeta med lokala bönder, renskötare och fiskare.

• Planera långsiktiga avtal för att trygga tillgången till färska råvaror.

Personalen är nyckeln till att skolköket fungerar väl och blir en pedagogisk resurs.

✅ Anställ rätt kompetens:

• Utbildade kockar med erfarenhet av storhushåll och näringslära.

• Specialister på lokal och samisk mat, om möjligt.

✅ Ge fortbildning och stöd:

• Utbildning i hållbar matlagning, matsvinn och specialkost.

• Samverkan med lärare för att koppla köket till undervisningen.

Börja i liten skala med en testkörning innan fullskalig drift.

✅ Planera en pilotfas:

• Välj ut en eller flera skolor eller årskurser att börja med.

• Testa menyer, logistik och rutiner under 4–6 veckor.

• Låt testperioden omfatta både kall och varm mat, olika typer av servering (buffé, kantin etc.).

✅ Följ upp och justera:

• Mät matsvinn, nöjdhet hos elever och personal, samt ekonomiska nyckeltal.

• Samla feedback genom enkäter och samtal – vad fungerar, vad behöver förbättras?

• Justera menyer, personalrutiner eller utrustning utifrån resultaten.

✅ Lyft fram resultat och sprid lärdomar:

• Publicera exempel från testfasen (bilder, citat, resultat).

• Involvera elever och lärare – låt dem vara ambassadörer för fortsatt utveckling.

• Dela erfarenheter med andra skolor/kommuner som funderar på att starta skolkök.

Reflektera över vad ni har lärt er under testfasen och fatta kloka beslut för nästa steg i arbetet med skolköket.